Resiliens, existentiell hälsa och hållbarhet är viktiga och aktuella faktorer både för barn och vuxna. Dessa aspekter lyfts allt mer fram i vårt samhälle. I Undervisnings-och kulturministeriets promemoria Tillsammans för barn och unga betonas betydelsen av att den offentliga sektorn och olika organisationer samarbetar för barns och ungas bästa. ”Existentiella färdigheter” är ett nytt begrepp som lyfts fram i visionen för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2040. ”Existentiell hållbarhet” är också aktuellt som nyord i SAOL (Svenska Akademins Ordlista). Den här modulen handlar om stöd till välbefinnande, alltså korg 4.
Stöda barns och ungas välbefinnande
Församlingens anställda kan finnas på plats för att öka barns och ungas välbefinnande. Hen kan vara en extra vuxen, som genom sin närvaro kan öka tryggheten i skolan. Det behöver inte vara program, utan mera på skolans villkor.
Kompetenscentret för skol-och läroanstaltsungdomsarbete, NUOSKA, är inne på slutrakan med piloteringen av skolungdomsledare i 18 kommuner. Under åren 2024-2026 har Nuoska arbetat med det här projektet i anslutning till målen för det riksomfattade programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik (RUNGPO). Projektet finansieras av undervisnings-och kulturministeriet och avslutas våren 2026. Syftet är att få in flera skolungdomsledare i skolmiljön.
Under rasterna kan församlingens anställda vara extra vuxna på gården eller ordna aktiviteter. I och med att mobiltelefonerna i många skolor har förbjudits är behovet av aktiviteter speciellt stort. Församlingens anställda kan inte ersätta skolans rastvakter, men stöda med sin närvaro.
Så här beskriver en ungdomsarbetsledare sitt samarbete med skolan:
Från början var det meningen att vi skulle vara en extra vuxen på skolgården ibland. Men eftersom vissa skolgårdar ligger längre ut i periferin och det inte ”lönar sig” att köra ut till dem för en kort rast nu och då så började jag erbjuda mig som extra vuxen till Utedagar, idrottsdagar m.m. Vilket nu gör att jag ofta är med när en skola besöker Slalombacken, skidspåret, ishallen för skrinning eller bara har Vändags program vid en öppen eld och grillar korv.
Den där extra vuxna som hjälper till med snörena på skrinskorna eller skidorna mitt i backen.
Jag har dock Idrottsinstruktörs papper och är även utbildad på dessa områden.
Blir även inbjuden för att hålla fotbollsträning på gymnastiklektionerna ibland, bara för att jag spelar fotboll på min fritid. (bra boost för flickor!)
Där det fungerar finns jag oxå på skolgården och sparkar fotboll eller bara pratar om allt och inget.
Allt detta för att bara lära känna barnen, så att de sen vet och känner den som drar församlingens Junior verksamhet, så blir det lättare och lägre tröskel att komma med på läger och andra evenemang.
VIP i skolan
I Grankulla (Kauniasten peruskoulu) samarbetar kommunen med församlingens ungdomsdiakon. De har VIP- rastaktiviteter för very important persons. Initiativet kom från skolan som märkte att det i varje klass finns unga som blir ensamma på rasterna. Det är lärarna som får anmäla elever till gruppen som har 20 platser, som alltid lär fyllas. Verksamheten är åskådningsmässigt obunden och har varierande aktivitet. ”Tänne on kiva tulla” – Vip-välkät vetävät koululaiset mukaan porukkaan Kauniaisissa – Kirkko ja kaupunki
I samtal med pedagogerna kan det komma fram om det finns särskilda behov i någon av grupperna (gruppdynamik, ensamhet, mobbning). Då kan man tillsammans fundera på lösningar.
Elev-och studerandevård
I den grundläggande utbildningen och gymnasiet kan församlingen främst delta i den förebyggande elev-och studerandevården, som är preventiv och inkluderar hela klassen eller gruppen. En församlingsanställd kan delta i ett elev-eller studerandevårdsmöte då man talar om en hel grupp utan att nämna enskilda elever eller studerande.
Ifall elev-eller studerandevårdsgruppen önskar att en församlingsanställd är med på ett möte där man diskuterar elever eller studerande bör dessa ha gett sin tillåtelse till det. Endast i undantagsfall, med elevens eller den studerandes lov, kan en församlingsanställd delta i den individuella elev-eller studerandevården.
Verksamheten regleras av Barnskyddslagen, Ungdomslagen och Elev-och studerandevårdslagen.
Personalens välbefinnande
Personalen i daghem och skolor behöver få koppla av och reflektera över sitt jobb med andra som arbetar med barn och unga. De behöver också få göra roliga saker och känna att de är uppskattade. Ibland behöver de tystnad och vila – och ibland något så enkelt som en blomma eller chokladask.
- Välbefinnandekvällar
- Närvaro i personal- eller lärarrum
- Retreater
- Pilgrimsvandring
Stöd i sorg och kriser
Förberedelser
När en församlingsanställd kallas till ett daghem eller en skola för att något tråkigt har hänt har man vanligen inte mycket tid för förberedelser. Därför är det viktigt att på förhand ha kontakt och känna till daghemmets och skolans krisplan och hur man går tillväga vid sorg-och krissituationer.
En del församlingar har delat ut sorgelådor åt daghem och skolor och på sätt fått en möjlighet att diskutera krisarbetet. Andra har tillsammans gjort en sorgelåda eller funderat på vad som kunde finnas i ett sorgeskåp.
Det allra viktigaste är att församlingens kontaktuppgifter är korrekta i den krisplan, som ska finnas i varje daghem och skola. Föreståndaren eller rektorn ansvarar i samarbete med elev/studerandevården för den och de är också ansvariga i krissituationer ända tills räddnings-eller polismyndigheten tar över ledningen.
I sorg- och krissituationer
Vid sorg- och krissituation kan församlingen erbjuda obundet och sensitivt stöd. Tillsammans med daghem och skolor kan församlingen till exempel erbjuda:
- Konstmetoder för att bearbeta känslor och situationer
- Tysta stunder som befrämjar lugnet och stärker hoppfullheten
- Närvaro tillsammans i gruppen
- Besök under lektioner och ge information.
Församlingen kan också hjälpa till att ordna konfessionella och frivilliga minnesceremonier för barn, unga, familjer och personalen.
Läs mer om Samarbete mellan kommun och församling i sorg-och krissituationer. Där finns ett omfattande och mångsidigt material.
Även på sidan Stöd i sorgen – evl.fi finns stödmaterial om sorg och på Utbildningsstyrelsens webbplats Psykosocialt stöd | Utbildningsstyrelsen finns mångsidig information om hur man ska handla i olika slag av krissituationer..
Barn och sorg
En tvåspråkig arbetsgrupp har utgående från Helsingfors universitets projekt utarbetat materialet Barnets sorg. Projektet leddes av Saila Poulter och Lasse Lipponen. Affischer har gjorts som kan användas i samtal med barn kring sorg och saknad. Materialet består av texter och bilder och finns i Öppna biblioteksresurser: Barnets sorg – Biblioteket för öppna (aoe.fi)
