3. Koldioxidneutralitet i upphandlingar skapas genom hela leveranskedjan

I detta avsnitt går vi igenom hur vi kan göra mer ansvarsfulla och koldioxidneutrala upphandlingar. Varje upphandling påverkar miljön, så även små förändringar kan på lång sikt ge stora fördelar. Målet är att du efter detta avsnitt bättre kan ta hänsyn till klimatperspektivet när du jämför olika alternativ – oavsett om ditt arbete handlar om att ordna tillställningar, upphandla lägertransporter eller köpa pysselmaterial. 

Var uppstår upphandlingarnas klimateffekter och hur beräknas de? 

Produktionen av varje vara, material eller tjänst orsakar utsläpp. För olika produkter och tjänster kan man beräkna en egen utsläppskoefficient. Utsläppskoefficienten beskriver hur mycket ett stycke, en liter, en timme, en euro, en kilowattimme eller en kilometer av något bidrar till klimatuppvärmningen. Vid utsläppsberäkning förenklas upphandlingarnas utsläpp till en multiplikation av två faktorer: utsläppen är utsläppskoefficienten multiplicerad med upphandlingens mängd. 

Resultaten av beräkningen anges i gram koldioxidekvivalenter (gCO₂e). Upphandlingarnas klimatpåverkan kan konkretiseras som en extra vikt – en börda som följer med upphandlingen och som bärs av jordens klimat. 

Se här exempel på olika upphandlingars klimatpåverkan: 

Upphandlingskategori Exempel i församlingsverksamheten Utsläpp (kg CO₂e) per euro 
Byggande och underhåll Reparation och underhåll av kyrkor 0,25–0,40 kg CO₂e / € 
Byggmaterial Stål, betong och glas (ej som tjänst) 0,60–1,20 kg CO₂e / € 
Mat- och måltidstjänster Catering vid tillställningar (köttbaserad) 0,70–1,00 kg CO₂e / € 
Kontorsmaterial och materialleverans Papper, skrivmaterial, tryckta publikationer 0,35–0,60 kg CO₂e / € 
Maskiner och utrustning (IKT) Arbetstagarnas datorer, telefoner, servrar 0,30–0,50 kg CO₂e / € 
Textilier och kläder Tex anskaffning av arbetskläder ca 1 kg CO₂e / € 

Att jämföra olika alternativ blir enklare om vi har information om produkternas och tjänsternas utsläpp under hela livscykeln samt känner till så kallade indirekta utsläpp. Indirekta utsläpp är utsläpp som uppstår som en följd av en aktivitet, men inte där aktiviteten sker. Till exempel när du använder el hemma uppstår utsläppen vid kraftverket – inte hemma – och därför är de indirekta. 

Det är mycket viktigt att den som gör upphandlingen begär mer detaljerad information från leverantörer och tjänsteproducenter om deras produkters eller tjänsters miljöpåverkan. Själva förfrågan är ett starkt budskap till våra partners om att vi är intresserade av lågutsläppsalternativ, även om utsläppsdata inte omedelbart finns tillgänglig. 

Konsumera mindre, ersätt med bättre 

Det mest effektiva sättet att minska upphandlingarnas utsläpp är att avstå från upphandlingen. Den första frågan vid en upphandling bör därför vara: är detta verkligen nödvändigt? 

Om upphandlingen inte kan undvikas är nästa steg att söka de bästa alternativen. Det innebär produkter som är mer hållbara, energieffektiva, återvinningsbara eller tillverkade av material med låga utsläpp. Beroende på upphandlingens art kan olika tumregler tillämpas. Till exempel vid livsmedelsupphandling kan man överväga att ersätta mjölk- och köttprodukter med växtbaserade alternativ. 

Varje upphandlingsbeslut bör börja med att överväga följande: 
  1. Stanna upp och fundera: Vad är det verkliga behovet av upphandlingen? Om upphandlingen inte görs, hur tillgodoses behovet? Kan köpet ersättas med att hyra, låna eller genom att reparera det gamla? 
  2. Utnyttja befintliga resurser: Använd redan ägda produkter och material så effektivt som möjligt. Till exempel kan möbler återanvändas mellan församlingarna. Renovering och reparation sparar både material och energi jämfört med nytt. 
  3. Definiera kriterierna: Bestäm i förväg på vilka grunder nya material, produkter och tjänster upphandlas (när upphandlingen verkligen behövs). Kommunicera kriterierna öppet. 

Konkreta mål och exempel 

I färdplanen har det fastställts konkreta mål för att minska utsläppen från våra upphandlingar. Nedan finns exempel på de största utsläppskällorna och relaterade mål: 

  • Livsmedel, över en tiondel av samfällighetens totala utsläpp: Målet är att öka andelen vegetariska måltider till minst 30 %. Detta minskar utsläppen från måltider avsevärt. 
  • Administrativa tjänster: Upphandling och avtal utvecklas så att kriterier för miljö- och koldioxidneutralitet systematiskt beaktas. 
  • IKT-upphandlingar: Fokus på hållbarhet och ansvar. Vi kräver god tillgång till reservdelar (leasingutrustning) och beaktar datakommunikationstjänsternas klimatavtryck, vilket stöder lång livslängd. 
  • Övriga upphandlingar: Minska användningen av kontorsmaterial, pysselmaterial, kemikalier och trycksaker där det är möjligt. Vi gör endast genomtänkta inköp och föredra återvinningsbara eller digitala lösningar. (Observera att digitala tjänster – såsom datakommunikation och AI – också förbrukar energi och orsakar utsläpp. Därför föredras energieffektiva lösningar och el från förnybara källor.) 

Återvinning = miljöinsats eller möjliggörare av slit-och-släng? 

Att ersätta en upphandling av varor med en tjänst eller en återvunnen produkt är inte automatiskt en klimatinsats. Transporter av varor orsakar utsläpp, och även produktion av tjänster ger utsläpp någonstans i värdekedjan. Det är därför viktigt att försöka förstå hela produktens livscykel och sin egen roll i den. Eftersom ekologiska lösningar är trendiga bör man vara noggrann när man läser förpackningsmärkningar och produktbeskrivningar. Att ersätta något gammalt och fungerande med något nytt och ”ekologiskt” kan ibland vara en dålig lösning både för plånboken och för naturen. 

Tänk också på upphandlingens berättigande! Vi finländares konsumtionsutsläpp är cirka fyra gånger högre än vad som skulle vara en hållbar nivå. Konflikter är oundvikliga: tyvärr är den bästa lösningen för miljön ofta inte den billigaste. Att göra hållbara val kräver medvetenhet, långsiktighet och aktiv informationssökning. 

Cirkulär ekonomi minskar utsläppen från upphandlingarna 

Cirkulär ekonomi är en central princip för att uppnå koldioxidneutralitet och ekologisk hållbarhet. Dess kärnidé är att hålla råvaror som en gång tagits från naturen eller jordskorpan – och den energi som använts för dem – i bruk så länge som möjligt. 

Inom den cirkulära ekonomin strävar man efter att sluta materialkretsloppen så att tillverkning och användning av produkter inte orsakar skadliga utsläpp i naturen eller hälsorisker för människor. Målet är att frikoppla den ekonomiska tillväxten från förbrukningen av naturresurser. 

I praktiken är cirkulär ekonomi ett sätt att producera och konsumera så att material och produkter förblir i kretsloppet så länge som möjligt. Genom att till exempel låna, hyra, återanvända, reparera, renovera eller återvinna förlängs produkternas livscykel och deras värde bevaras längre. Samtidigt uppstår så lite avfall som möjligt och jungfruliga naturresurser sparas. 

Ett utmärkt exempel på den praktiska cirkulära ekonomin är Waste & Feast -restaurang och driftsmodellen, som redan är bekant för de flesta av oss. Därefter berättar Elina Törrönen om resan med matsvinn till det gemensamma bordet och som en del av ungdomsarbete. Videons längd är 3:24 minuter.

Principerna för koldioxidneutralitet måste införas på hela organisationsnivån, eftersom de förändrar traditionella upphandlingssätt och medför ett nytt sätt att tänka. Koldioxidneutralitet eller cirkulär ekonomi räcker inte ensamma som kriterier för ansvarstagande, utan man måste beakta det sociala ansvaret, den ekonomiska hållbarheten och en helhetsmässig användning av naturresurser. I takt med att vi uppdaterar upphandlingsanvisningarna (och följer dem) blir upphandlingspraxis i församlingarna och gemensamma tjänster gradvis mer koldioxidneutrala. 

Vad kan just du göra? 

Ansvar börjar med vardagliga val i dina egna arbetsuppgifter. Du kan främja förändringen på följande sätt: 

  • Planera och förutse upphandlingar: Undvik kompromisser som beror på brådska. 
  • Sätt dig in i ansvarsprinciperna: Du får stöd från upphandlingsanvisningarna, miljöexperten och ansvarspersonerna för upphandlingar. 
  • Begär tydlig information från leverantörer: Anbudsförfrågningar är också ett kommunikationsmedel från samfälligheten till leverantörerna. 
  • Prova ett nytt kriterium och kommunicera aktivt: Börja med en upphandlingstyp och dela dina lärdomar med kollegor. Informera även leverantörerna om förändringar så att nya rutiner etableras. 
  • Diskutera med din chef: Behöver du mer tid eller resurser för att genomföra ansvarstagande? 

Samarbete, utbildning och ledningens stöd säkerställer att mer ansvarsfulla upphandlingskriterier inte stannar på papper utan syns i vardagliga beslut. 

Innan vi går vidare till nästa ämnen, gör ett snabbt test – vilken av vardagslösningarna är bäst för klimatet?

Vi investerar ansvarsfullt 

Vid utarbetandet av färdplanen konstaterades att ansvarsfulla projekt inom investeringsverksamheten kan ge större klimatnytta än traditionella kompensationsmetoder. Klimatnyttan av investeringsprojekt beaktas dock för närvarande inte i koldioxidneutralitetsberäkningarna. Det är därför klokt att jämföra klimatpåverkan mellan olika åtgärder även ur ett ”koldioxidbudgeteringsperspektiv”: Hur högt blir priset per ton koldioxid för utsläppsminskning, koldioxidbindning eller kompensation i olika alternativ? 

Den kyrkliga samfälligheten investerar medel ansvarsfullt och strävar efter att främja hållbar utveckling. Investeringsplanen uppdaterades i slutet av 2023, och nu beaktas ESG-principerna i all investeringsverksamhet. 

ESG-principerna avser tre områden för ansvarsfulla investeringar och verksamhet: 

  • E – Environmental: Miljöfrågor, såsom minskning av utsläpp och hållbar användning av naturresurser. 
  • S – Social: Socialt ansvar, till exempel personalens välbefinnande och respekt för mänskliga rättigheter. 
  • G – Governance: God förvaltningssed, såsom transparent beslutsfattande och etiska verksamhetsmetoder. 

Principerna styr organisationer att fatta beslut som stöder hållbar utveckling och ansvarstagande. 

Investeringarnas koldioxidavtryck har minskat med 9,4 procent från 2022 års nivå till 2023. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan koldioxidavtrycket minska med upp till 84 procent fram till 2030. 

Även utsläppen i förhållande till investerat kapital har minskat med över 20 procent per år. Börsbolagens egna utsläppsminskningsplaner stöder denna utveckling, och EU:s nya rapporteringskrav ger ökad transparens.