Visste du att församlingarnas skogar och begravningsplatser gör ett tyst men viktigt klimatarbete? I detta avsnitt lär du dig också om kompensation som ett sätt att neutralisera utsläpp samt om samfällighetens ansvarsfulla investeringar.
Skogar och grönområden fungerar som kolsänkor – de binder och lagrar mer koldioxid än de släpper ut. Kolbindning sker när växter använder koldioxid för sin tillväxt – det behövs bara solljus och vatten, och som resultat av fotosyntesen binds kol i växterna och syre frigörs till atmosfären. En växt eller ett ekosystem blir en kolsänka när det binder mer kol än det släpper ut under en viss tidsperiod.
Nyare forskning visar att skogarnas förmåga att fungera som kolsänkor inte är självklar. Klimatförändringar, skogarnas åldrande och skötselmetoder kan försvaga denna roll.
Hur då? Klimatförändringen kan minska skogarnas kolbindning eftersom ett varmare klimat ökar torka, stormar och skadeinsekter, vilket minskar trädens tillväxt och ökar dödligheten. När skogar åldras avtar tillväxten, vilket gör att de binder mindre kol. Olika skötselmetoder som kalhyggen frigör lagrat kol och minskar skogens förmåga att binda kol på lång sikt.
Därför är skötsel och skyddandet av skogar och grönområden viktigare än någonsin – det stärker deras förmåga att fungera som naturliga kolförråd. Det tryggar skogarnas välmående och bromsar klimatförändringen.
Koldioxid och kolcykeln i naturen
Följande video av Finlands meteorologiska institut om koldioxid och kolcykeln beskriver väl sambanden mellan naturens olika kolsänkor. Titta på de första 1:30 minuterna i början av videon och svara sedan på följande frågor.
Skogsvården inom Helsingfors kyrkliga samfällighet
Samfälligheten äger cirka 250 hektar skog. Att vårda dessa – stärka kolsänkor och öka biologisk mångfald – är en viktig del av färdplanen för koldioxidneutralitet.
Helsingfors kyrkliga samfällighet sköter skogarna enligt FSC-certifiering (Forest Stewardship Council), vilket innebär ansvarsfull skogsvård där skogarna samtidigt används för rekreation och sköts enligt principen om kontinuerlig odling. Kontinuerlig odling föredrar plockhuggning framför slutavverkning, vilket gör att skogen alltid förblir täckt.
I följande video berättar miljömästare Sanna Kuula om skogsvården och restaureringen av myrar inom Helsingfors församlingar. Videon är 2:27 minuter lång.
Samfällighetens miljömål är starkt kopplade till att bromsa klimatförändringen och främja biologisk mångfald:
- Öka och följa upp kolsänkor: Skogarnas förmåga att binda kol förbättras och följs regelbundet.
- Biologisk mångfald: Målet är att bevara och öka områdenas artvariation.
- Odling av plantor: Skogsägare är skyldiga att ersätta fällda träd med nya. Plantering och odling av nya plantor i skogar och grönområden säkerställer kontinuiteten i kolbindningen.
- Grönområdens värde: Grönområdens betydelse ska bevaras även vid eventuella förändringar i markanvändningen.
Dessa åtgärder säkerställer att församlingens skogar och grönområden samtidigt tjänar både miljö- och rekreationsmål.
Begravningsplatser som en del av naturens kretslopp och mångfald
Även begravningsplatser, ängar och gräsytor bidrar till kolbindning. Till exempel kan träden på Helsingfors begravningsplatser enligt beräkningar binda upp till 178 ton koldioxid per år. Utöver träden består begravningsplatserna till största delen av gräsytor, som kan öka kolbindningen något – uppskattningsvis cirka 25,5 ton CO₂e per år. Det har uppskattats att kolbindningen på begravningsplatser kan täcka cirka två procent av den kyrkliga samfällighetens utsläpp under åren 2025–2030.
Kol tillförs i marken via växternas rötter och dött växtmaterial. Kol frigörs tillbaka till atmosfären när organiskt material bryts ned eller när marken bearbetas. Frigöringen av kol kan minskas genom att bevara växttäcket och undvika onödig störning av marken.
Begravningsplatserna har redan idag artrika ängar som ofta binder kol effektivare än klippta gräsmattor. Ängar har ett mer varierat växtbestånd bestående av arter med djupgående rotsystem som lagrar kol i marken via rotsystemet. Kan vara värt att observera att klippta gräsmattor erbjuder få livsmiljöer och lite föda för insekter och smådjur. Även ensidighet i trädarter gör träden mer utsatta för sjukdomar och skadedjur.
Hur kan kolbindningen på begravningsplatser främjas?
- Öka växttäcket och mångfalden: Plantera träd, buskar och ängsväxter i stället för klippta gräsmattor.
- Undvik onödig markbearbetning: Grävning och vändning av jord frigör kol. Föredra skonsamma skötselmetoder.
- Föredra naturlighet: Låt delar av området utvecklas naturligt, vilket ökar lagringen av kol och mångfalden.
Utsläppsminskning och ökning av kolsänkor hänger ihop
När vi minskar utsläppen och samtidigt ökar områden som binder kol blir effekten större. Kolsänkor balanserar inte bara kvarvarande utsläpp – de bygger också långsiktiga kolförråd för framtiden. Varje träd som planteras och varje äng som bevaras för oss närmare en mer koldioxidneutral värld.