7. Delaktighet

Genom att ge människor möjlighet till delaktighet skapas en levande församling. En församling där alla får vara delaktiga kan bättre än en medarbetarcentrerad församling bemöta både sina egna och omgivningens utmaningar. Det här har konstaterats bland annat i undersökningar om frivilligarbete.

Den här modulen handlar om hur man i församlingen kan arbeta för en ökad delaktighet. Målet är att församlingen utvecklas genom att församlingens medlemmar, förtroendevalda och anställda gemensamt reflekterar, lyssnar in och är lyhörda för människorna på orten. Stigen ska vara förankrad i livet och ständigt hämta kraft ur den eviga trons källa.

Stigen hjälper att strukturera den verksamhet som redan finns. Samtidigt får man modigt blicka framåt och lyssna till alla människor, också till dem som är kritiska eller osäkra. Stigen är en inbjudan att komma med i en öppen och välkomnande gemenskap och verksamhetskultur.

Nyckeln är delaktighet

Hur kan Stigen vara individuell och samtidigt församlingens gemensamma? Hur skapas en upplevelse av delaktighet? Hur kan var och en vara med och forma Stigen?

Video: Jånna Koivunen berättar om hur man i Åbo svenska församling märkte hur viktig delaktighet är.

Upplevelsen av delaktighet och gemenskap är viktig för människans identitetsutveckling. Känslan av delaktighet uppkommer på olika sätt hos olika människor. Någon upplever delaktigheten som genuin först när hen fått vara med i idéskedet. Någon annan känner sig delaktig då hen hittar en naturlig plats i gruppen. För vissa innebär delaktighet en känsla av tillhörighet och ägarskap, även om man inte är fysiskt närvarande. Delaktigheten stärks av möjligheten av att få vara med och påverka samt förändra.

Personlighet, ålder och livssituation påverkar behovet av delaktighet och det som individen behöver för att känna sig sedd och hörd. Det är viktigt att alla får delta aktivt enligt egna önskemål och möjligheter.

Delaktighet handlar om att få vara med i idéskedet, planera och genomföra ett enskilt evenemang eller att ha ett mer omfattande ansvar för en större helhet. Delaktigheten ser olika ut i olika åldrar. Ett litet barn kan uppleva delaktighet och att det blir bekräftat när man tillsammans leker en lek som barnet önskar.

Många unga och unga vuxna upplever att verksamheten är deras egen om
de själva får planera och genomföra den tillsammans med andra. Behovet av
delaktighet och deltagande påverkas av bland annat personliga faktorer, ålder
och var i livet människan befinner sig. Det är viktigt att var och en kan delta utifrån sina egna möjligheter.

När man gör saker tillsammans förändras också den anställdas roll. Rollen kan bli mer av en koordinators och möjliggörares där man mera verkar i bakgrunden. Det här förutsätter en yrkeskunskap som den anställda kan lära sig. Chefens och teamledarens uppgift är att leda förändringen av arbetskulturen och att stöda de anställda.

Delaktighet i olika livsskeden

Delaktighet är en individuell upplevelse samtidigt som den är ett sätt att vara och agera tillsammans med andra. Delaktigheten och hur den förverkligas kan ses som steg. Redan innan man förverkligat något har man tagit flera steg.

TIPS: Luffarens vaggsång (Vila dina trötta fötter), Ingemar Olsson

Idéstadiet

Det börjar med en idé, utvecklas genom olika tankar och funderingar till något
som förverkligas. Med hjälp av frågorna nedan kan ni fundera på vad det i praktiken innebär att man gör något tillsammans i församlingen.

  • Hur kan vi lyssna till barnen, de unga och familjerna? Får alla vara med?
  • Utifrån vems idéer ska Stigen planeras och genomföras?
  • Vilken särskild kompetens krävs för att vi ska nå ut till människorna på vårt område?
  • Hur möjliggör vi att man blir hörd i vår församling?
  • Vems idéer vill man lyssna på? Finns den någon enskild eller grupp som inte blir sedd och hörd?
Planering

Församlingens anställda är professionella när det gäller att producera evenemang, men poängen med Stigen är att evenemang och kommunikation också kan göras av andra än anställda. Barn, unga och familjer ska ha en central roll redan i de inledande skedena av planeringen och förberedelserna. Gemensam planering och förberedelse tar tid och innebär många typer av praktiskt arbete.

  • Tar vi med dem som vi planerar för eller består planeringsgruppen enbart av anställda? Hur vet vi vilka behov och önskningar som finns bland människorna på församlingens område?
  • Vem vill vi engagera eller vilka skulle det vara viktigt att inkludera
    i det här skedet?
  • Vet vi vilka som skulle vilja vara med i planeringen och förberedelserna? Vad hindrar dem som egentligen vill vara med från att delta? Vad kan vi göra för att inkludera dem?
Förverkligande

Delaktighet förverkligas genom att var och en blir sedd och bekräftad. Då planerna förverkligas ges alla som vill en möjlighet att få en uppgift eller ett ansvarsområde.

  • Vem förverkligar? Vem får vara med? Vet vi vilka som vill vara med?
  • Vad är möjligt att förverkliga och var går gränserna för förverkligandet? Vad är realistiskt och ansvarsfullt?
  • Hur kan vi möjliggöra delaktighet genom vårt eget agerande och sätt att vara?
  • Hur förverkligas delaktigheten genom interaktiv kommunikation?
Utvärdering

Det är viktigt att tillsammans utvärdera hur man nått de uppställda målen om delaktighet i alla skeden.

  • Vad ska utvärderas? Av vem vill man ha respons och hur samlar man in den?
  • Är riktningen den rätta?
  • Mer om utvärdering hittar du i modul 9.

Strukturer som stöder delaktighet

Fungerande strukturer gör det möjligt att samarbeta och förverkliga delaktighet på ett meningsfullt sätt. Välfungerande strukturer och verksamhetsmodeller har utvecklats på många håll. I många länder är antalet frivilliga i församlingarna större och församlingsmedlemmarnas roller andra än vi är vana vid i våra församlingar. Det finns många bra modeller och strukturer som man kan ta hjälp av när man utvecklar engagemanget i församlingen. Exempel från våra församlingar är gudstjänstgrupper, barnkonsekvensanalys, hjälpledarverksamhet och påverkansgrupper.

Barn, unga, vuxna och äldre är viktiga helheter i församlingens struktur. Genuin delaktighet förverkligas då alla är med om att planera verksamheten. Frågorna nedan kan användas för att introducera och utveckla delaktighet på Stigen.

Stigen som helhet i församlingen
  • Vem fattar beslutet om att ta i bruk Stigen i församlingen?
  • Vem har ansvaret för Stigen i det inledande skedet?
    • Hur väljer vi ut och formulerar gemensamma mål för Stigen? Hur lyssnar vi på varandra?
  • Hur kan man komma fram med sina idéer och delta i att förverkliga Stigen?
    • Hur lyssnar vi på medlemmarna?
    • Hur, vad och till vem informerar vi om planeringen?
    • Använder vi oss av öppna verkstäder, en gemensam webbplattform eller något annat arbetssätt som möjliggör öppenhet och delaktighet?
  • Hur fördelas ansvaret för helheten?
    • Hur kan man få ansvar för något av Stigens delområden?
    • Bildar vi till exempel ansvars- eller arbetsgrupper? Hur blir man en del av dem? Vad, hur och vem bestämmer om deras verksamhetsprinciper?
    • Hur fördelas och definieras ansvaret för olika uppgifter? För hur lång tid förbinder man sig att vara med?
  • Vem eller vilka ansvarar för att organisera Stigen i praktiken?
Ålderskategorier
  • Vem ansvarar för ålderskategorin som helhet?
  • Vilka glasögon väljer man?
  • Hur förverkligas ett jämnställt samarbete mellan anställda och frivilliga?
  • Hur lyssnar man in de olika ålderskategorierna och deras familjer i fråga om mål- och verksamhetsform?
  • Vem planerar och förverkligar källan på ett för respektive ålderskategori lämpligt sätt?
  • Hur samarbetar man med andra aktörer på orten?
Punktinsatser
  • Hur kan barnen och de unga själva komma med sina idéer och delta i förberedelser, genomförande och utvärdering?
  • På vilka sätt kan deltagarna påverka innehåll och ta ansvar?

Exempel

Natt i kyrkan för 12-14 åringar
  • Ansvarsgruppen för ålderskategorin ser till att det finns en grupp av 12-14 åringar som förbereder evenemanget. En anställd stöder arbetet.
  • Gruppen planerar och genomför evenemanget tillsammans. Gruppen har stöd av äldre ungdomar, till exempel hjälpledare, eller av en vuxen.
  • Efter evenemanget hålls en samling för utvärdering.
Barnmöjliggöraren vid välsignelse inför skolstart
  • Andakten eller gudstjänsten förbereds tillsammans med frivilliga, till exempel en
    gudstjänstgrupp. Gruppen funderar på vilka uppgifter som barnen kan ha. Uppgifterna kan vara av många olika slag: att assistera vid nattvarden, tända ljus, öppna dörrar, skapa ett ljudlandskap för predikan eller be en bön.
  • En gruppmedlem utses till barnmöjliggörare, som kan fördela uppgifter till exempel från en ”kyrkkiosk” vid ingången. Barnmöjliggöraren möter barnen i kyrkkiosken med en lista på uppgifter. Barnen får om de vill plocka en uppgift åt sig själva från kiosken.
Ansvarsgrupper

I många länder och i olika samfund fungerar ansvarsgrupper och ledarskapet med hjälp av frivilliga. Den anställdas roll är att stöda nyckelpersonerna och ansvarsgrupperna. Stigen ger församlingarna möjlighet att utveckla sin egen verksamhetskultur i den här riktningen. Finländska modeller finns till exempel inom scoutrörelsen och gudstjänstgrupper (den s.k. Modeus-modellen för gudstjänstlivets utveckling).

Församlingen behöver fundera på vilka ansvarsgrupper som behövs. Vilka behov finns i församlingen? Vad behövs för att Stigen ska fungera och stärka människors liv som kristna i olika åldrar?

Ansvarsgrupperna för Stigen kan utformas och beskrivningar för gruppernas uppgifter kan göras till exempel under en workshop. Grupperna kan formas steg för steg och uppgiften kan till exempel vara att ansvara för att varje ålderskategori får en inbjudan till källan. Målet är att ansvarsgrupperna har en gemensam verksamhetsprincip. Grupperna ansvarar också för kommunikations- och verksamhetsprocessen.

  • Vilka är gruppernas ansvarsområden? Vilket ansvar får de?
  • Vilka resurser har grupperna att tillgå?
  • Vad är gruppernas roll och relation till de anställda inom de aktuella verksamhetsområdena?
  • Hur lång mandatperiod har grupperna och de frivilliga?
  • På vilket sätt ges ansvar och förtroende till frivilliga? Gör man till exempel ett skriftligt avtal med dem?

För varje grupp utses nyckelpersoner. Det kan till exempel vara 2-3 frivilliga eller en frivillig i par med en anställd. Nyckelpersoner kan rekryteras genom en personlig förfrågan. Alternativt kan uppgifterna utlysas som frivilliguppdrag som man kan visa sitt intresse för.

Uppgifter

1. Välj en verksamhet från ditt eget arbetsområde, till exempel en klubb, ett läger eller ett evenemang. Granska hur delaktigheten förverkligas i verksamheten (idéstadiet, planering, förverkligande och utvärdering). Hur kan du öka delaktigheten i olika skeden av processen?

2. Bedöm hur man i din församling hört medlemmar och vilka deras möjligheter till delaktighet är.

3. När du har gjort Quiz för modul 7 kan du gå vidare till följande modul!