5. Infallsvinklar i arbetet med Stigen

Församlingen finns där människorna finns. I bästa fall uppfattar människorna församlingen som en gemenskap man vill höra till under olika skeden i livet. Att höra till församlingen kan vara en viktig del av identiteten också om man inte deltar aktivt i verksamheten. Det är viktigt att församlingen kommunicerar på ett sådant sätt att alla kan känna sig delaktiga.

Det finns många alternativ för hurdant Stigen-material som kan skickas ut till hemmen, det kan vara traditionella brev, tips och material. Församlingens medarbetare eller frivilliga kan besöka familjerna eller tillsammans med andra aktörer på orten ordna evenemang eller digitala möten.

• På vilka sätt håller församlingen kontakt med hemmen?
• Hur har kommunikationen om Stigen planerats, testats och förberetts tillsammans med församlingsmedlemmar som hör till ålderskategorin och deras familjer?
• Vem kommunicerar? Vem riktar sig kommunikationen till? Hur mångsidig och koncis är
  den? Vilka kanaler används?
• Finns församlingen där människor samlas och rör sig, också på mötesplatser på sociala medier?
• Hur ser man till att inte utestänga en del av familjerna genom en verksamhet eller formulering?
• Många församlingsmedlemmar är aktiva på nätet. Är församlingen interaktiv eller är nätsidorna endast fyllda av information och envägskommunikation?

Församlingen blir ofta synlig genom det den gör. Eftersom verksamheten kräver resurser gäller det att balansera mellan utbud och efterfrågan. Det är bra att med jämna mellanrum tillsammans i församlingen se över och analysera arbetet, hurdan helhet det bildar och vilken betydelse det har.

En hurdan församling möter en människa som kommer till församlingen? Möts utbud och efterfrågan i den verksamhet som erbjuds? Är alla välkomna precis som de är? Eller finns det oskrivna kriterier som styr? Och vem bestämmer i så fall över dessa kriterier? När gjorde ni senast en inventering av de verksamheter församlingen erbjuder? Finns det åldersgrupper som inte erbjuds verksamhet?  

• Hurdan verksamhet önskar eller behöver människor?
• På vems villkor eller tillsammans med vem planeras den samlande verksamheten?
• Vilka nås av den samlande verksamheten? Vilka nås inte?
• Behöver någon åldersgrupp ökade möjligheter att delta i församlingens verksamhet?
• Tvingas någon åldersgrupp välja av ett för stort utbud?
• Vad erbjuds för hela familjen?
• Hur beaktas olika typer av familjer?
• På vilket sätt har familjerna möjlighet att själva hjälpa andra?
• Vilken församlingsverksamhet kan barn och unga i en viss ålder och deras föräldrar ge idéer till, planera och genomföra?
• Hur kan man uppmuntra församlingsmedlemmar att ta en aktivare roll i arbetet med Stigen?
• Fördelas personal och övriga resurser på rätt sätt i förhållande till verksamheten?
• Hurdant gudstjänstliv behövs för att det ska vara meningsfullt för ålderskategorin att delta?
• Hur kan musiken, missionen, ekumeniken, den internationell verksamheten och diakonin vara en del av Stigens samlande verksamhet?
• Vad borde vi prioritera?

Stigen är hela familjens gemensamma resa. Samtidigt som barnen och de unga alla har sin egen individuella stig vandrar också föräldrarna och andra vårdnadshavare, syskon, mor- och farföräldrar, faddrar, vänner och andra närstående bredvid dem. Varje familj är unik och varje människa avgör själv vilka som hör till familjen. Både familj och föräldraskap kan se olika ut. Församlingen kan på många olika sätt stöda människans förhållande till sig själv, till andra, till skapelsen och till Gud och det kan se olika ut under olika skeden av barnens och de ungas liv.

Det viktigaste är ofta upplevelsen att man inte är ensam i vardagen. Församlingen kan vara ett stöd i ett tidigt skede eller om svårigheterna hopar sig. Stigen anknyter till de tankar och perspektiv som lyfts fram i dokumentet Riktlinjer för en familjecentrerad församling.

Samarbete bedrivs mellan församlingens medarbetare, familjeaktörer på orten
och familjerna själva. Församlingens stöd för föräldraskapet under olika åldersperioder kan struktureras till exempel med hjälp av följande frågor:

• Hurdan familj har den nyfödda/barnet/den unga omkring sig?
• Hur utvecklar man parförhållandet och föräldrarollen då barnet växer? Vad behöver en förälder för att kunna vara en god förälder för sina barn?
• Hur kan man stödja båda föräldrarna och samarbetet och informationsgången mellan dem också när de inte bor tillsammans?
• Hur kan man beakta far- och morföräldrar, faddrar och andra viktiga vuxna som är en del av familjen?
• Hur kan man stödja föräldrarnas uppgift som kristna rollmodeller och kristna fostrare?
• Hur kan man stödja föräldrarna när de hör till olika kyrkor eller det finns flera religioner i familjen?
• Vad stärker föräldrarnas egen andlighet och utveckling?
• Hur kan församlingen informera om var man kan få praktisk hjälp i hemmet så att familjen orkar med vardagen?
• Hur kan man skapa en trygg plats i församlingen där olika slags familjer kan mötas och stödja varandra?
• Hur kan församlingen stöda då vardagspusslet blir för utmanande?

Den kristna tron finns mitt i livet och ger en tolkningsmodell för ett gott liv i vardag och fest. Kyrkoåret lyfter fram olika aspekter kring vad det är att vara människa och leva i gemenskap med Gud. Kyrkoåret ger bredd i arbetet och följer årets gång.

• Hur syns kyrkoåret i församlingen och i verksamheten för olika åldrar?

• Hur bjuds barn, unga och deras familjer in som aktiva deltagare i kyrkoårets fester?

• På vilket sätt kan Stigens åldersteman och symboliken i kyrkoårets högtider vara en del av barnens, de ungas och familjernas liv och viktiga fester?
• Hur kan man samarbeta med andra kristna kyrkor och grupper på orten? Hur kan vi berikas av varandras kristna traditioner?
• Till Stigen-materialet hör en årsklocka. Där kan man skriva in olika faser i arbetet med Stigen och så få en överblick över verksamheten. Man kan till exempel skriva in innehåll, den verksamhet och den kommunikation som församlingen riktar till familjerna vid stora högtider.
• Bekanta dig med Kyrkoåret på Stigen där finns tips och idéer för hur man närmar sig kyrkoåret utgående från utrymmet, aktiviteter och symboler.

Det man gör tillsammans är många gånger mer fungerande än det man gör själv. Det gäller inom församlingen, i arbetslaget och på det lokala planet. På orten finns det många aktörer som man naturligt kan samarbeta med.

Församlingen är en gemenskap som alla kan vara med och bygga. De olika verksamhetsområdena, fostran, mission, förkunnelse och tjänster utgör en helhet där man möter familjerna utifrån olika perspektiv.

I barnens, de ungas och familjernas liv finns kontaktytor till många olika grupper och sammanhang. Daghem, skolor samt hobbyer och kulturverksamhet har en mycket stor betydelse i alla åldrar. Det kan också andra kyrkor och samfund ha. I takt med att man blir äldre vidgas kontaktytorna. Nationella och internationella nätverk kan vara viktiga miljöer
i ungas och vuxnas kristna liv. Det är viktigt att församlingen hittar naturliga samarbetsformer på bred front med olika aktörer. Allt det här stöder Stigen.

I källan kan ingå samarbete som riktar sig till hela åldersklasser. Samarbetet planeras och genomförs tillsammans med andra aktörer på orten och följer gemensamt överenskomna principer. I samarbetet med småbarnspedagogiken och skolorna följer man korgbroschyren.