4. Läroplanerna möjliggör samarbete

Målet mångsidig kompetens går som en röd tråd ända från småbarnspedagogiken till andra stadiets utbildning. I yrkesutbildningen bygger mångsidig kompetens dessutom tydligt på EU:s nyckelkompetenser. Tanken på mångsidig kompetens är gemensam för många europeiska länder.

Mångsidig kompetens i Småbarnspedagogiken: När det gäller åskådningsfostran ska personalen samarbeta med vårdnadshavarna samt ta hänsyn till och respektera varje familjs bakgrund, åskådningar och värderingar. Åskådningsfostran stöder barnens mångsidiga kompetens bland annat inom delområdena kulturell och kommunikativ kompetens samt förmåga att tänka och lära sig. I grunderna för planen för småbarnspedagogik beskrivs sex delområden inom mångsidig kompetens som överlappar varandra. (2.7).

Mångsidig kompetens i den grundläggande utbildningen är de samma som inom småbarnspedagogiken, med ett tillägg, nämligen Arbetslivskompetens och entrepenörskap. Det finns alltså sju delområden inom mångsidig kompetens och en församlingsanställd kan stöda många av dem. Om man till exempel leder eller deltar i en etisk diskussion stöder man många delområden. Likaså då man diskuterar vänskap eller undervisar om symboler, traditioner och högtider (3.3).

Mångsidig kompetens i gymnasiet (6.2) är gemensamma målsättningar för alla läroämnen i gymnasiet. Mångsidig kompetens i gymnasiet bygger på samma tankar som i tidigare stadier, men är vidare och djupare. De bygger på gymnasiets allmänna mål, det vill säga god allmänbildning, färdigheter att bygga upp en hållbar framtid och goda färdigheter för fotsatta studier samt arbetslivs-och internationella färdigheter. Kompetenserna är

• Global och kulturell kompetens
• Kompetens för välbefinnande
• Kommunikativ kompetens
• Etisk kompetens och miljökompetens
• Samhällelig kompetens
• Tvärvetenskaplig och kreativ kompetens

I yrkesutbildningen utgår man från Europeiska unionens Rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande:

Multilitteracitet är en del av den mångsidiga kompetensen. Religiös- och kulturell läsförståelse är en del av multilitteraciteten som den församlingsanställda har kunskap om. NYTT: har specialkunnande eller liknande???

I läroplanerna talas det mycket om multilitteracitet och olika former av läsförståelse. Att kunna ”läsa” åskådningar och religioner är en av dem. De symboler och ”spår av kristendomen” som finns i vår kultur kan öppna för intressanta diskussioner om religioner. VISSA UPPREPNINGAR!!!

Man kan till exempel under ”åskådningsvandringar” i närmiljön leta efter olika visuella symboler, som Fidas symbol och Finlands flagga. Ordspråk och andra visuella uttryck, så som uppmaningen att vara som Mose och ta av sig skorna, kan också inleda eller fördjupa samtal.

Samtliga läroplaner (för småbarnspedagogiken och skolan i Finland) uppmuntrar till att utnyttja mångsidiga inlärningsmiljöer. Med lärmiljö avses alla de platser där lärande sker. Det är ett vitt begrepp, som innefattar konkreta platser, digitala miljöer, grupper, aktiviteter, redskap och material. Lärmiljön vidgas med åldern: i småbarnspedagogiken handlar det främst om närmiljön, medan lärmiljön för äldre barn och unga också innefattar media, digitala miljöer och internationella kontakter.

Kyrkor, begravningsplatser och andra utrymmen i församlingen är exempel på lärmiljöer som lämpar sig för alla åldrar. I modul 8 kan du läsa mera om kyrkan som lärmiljö.

Också verksamheter och grupper i församlingen och kontakten till församlingens anställda är värdefulla lärmiljöer.

Småbarnspedagogikens uppdrag är att utveckla barnens förmåga att förstå mångfalden i närmiljön och att öva sig att fungera i den. Samtidigt är det viktigt att synliggöra den kulturella mångfalden. Läs mera i Jag och vår gemenskap (4.5.3).

Syftet med mångsidiga lärmiljöer i den grundläggande utbildningen är stöda elevernas individuella och gemensamma utveckling, lärande och kommunikation. Läs mer i Lärmiljöer (4.3.1).

Som lärmiljöer i gymnasiet nämns bland annat sakkunskap som erbjuds av universitet och andra läroanstalter, medborgarorganisationer och konst- och kulturinstitutioner. Också möjlighet att bekanta sig med arbetslivet lyfts fram. Läs mer i Studiemiljöer och studiemetoder (3.3).

Samtliga läroplaner för småbarnspedagogiken och skolan i Finland uppmanar till samarbete med andra aktörer och att i undervisningen utnyttja mångsidiga lärmiljöer. Det här innebär både att samarbetsparter kan besöka daghem och skolor och att man från daghem och skolor kan göra utfärder och studiebesök till olika platser. Det kan också innebära samarbete kring projekt, temadagar och liknande.

Samarbete betonas i Grunderna för planen för småbarnspedagogik. I avsnittet Samarbete med olika aktörer står det så här om samarbete: ”Med samarbetspartner menas alla de regionala och lokala aktörer som det är naturligt att samarbeta med inom småbarnspedagogiken. Samarbete till exempel med instanser som ansvarar för övrig undervisning, idrott, bibliotek och kultur och med andra aktörer i närmiljön gör lärmiljöerna mångsidigare och stöder verksamhetens mål. Andra samarbetspartner inom småbarnspedagogiken är till exempel organisationer, livsåskådningssamfund såsom församlingar, polisen samt kost- och städservice”. (3.3).

I läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen nämns ”Samarbete med ungdoms­, biblioteks­, idrotts­ och kulturväsendet, polisen samt församlingar, organisationer, företag och andra aktörer i närmiljön såsom naturskolor, muséer och ungdomscentraler bidrar till mångsidigare lärmiljöer och stödjer skolans fostrande uppdrag” (5.2.3.).

I Grunderna för gymnasiets läroplan beskrivs gymnasiet som en lärande gemenskap. Det här innebär gymnasiets interna verksamhetskultur, men också samarbete till exempel med läroanstalter, organisationer och arbetsliv. Det innefattar också använding av olika slag av studie- och kunskapsmiljöer, inklusive nätverksbaserade och globala miljöer. Samarbete med församlingen kan motiveras bland annat med att ”Den lärande gemenskapen ska dra nytta av landets kulturarv, national och minoritetsspråk samt den egna och omgivningens kulturella, språkliga, religiösa och åskådningsmässiga mångfald” (3.4).