Daghem, skolor och församlingar jobbar med och för samma barn och unga. Målet är att de ska må så bra som möjligt och få så mycket stöd i sin utveckling som de behöver. I samarbetet är det viktigt att diskutera hur det gemensamma bästa för alla barn förstås på lokal nivå. Behov och möjligheter kan variera från år till år beroende på gruppen, personalresurser och vilka fokusområden som är aktuella det året. Vad är viktigt att tänka på när man arbetar tillsammans? Vad ska man tänka på i olika slag av samarbete? Hur kommer man igång? Vilka strukturer kan underlätta samarbetet?
Under samtal lär man känna varandra
Att arbeta tillsammans kan börja med gemensamma möten eller spontana samtal. Man lyssnar och är lyhörd för vilka behov som finns och diskuterar sig fram till vad som är möjligt.
Det är också viktigt att man på chefsnivå mellan kommunen och församlingen samtalar och strukturerar samarbetet för att det ska få en kontinuitet och tydliga ramar. Prästen Anna Kinnunen, som nämns i modul 2, bjöd in cheferna för stadens småbarnspedagogik och sade att det var en av hennes viktigaste arbetsuppgifter under året! Det bästa är att vi får sitta ner tillsammans och diskutera. Annars kunde det ha gått så att vi skulle ha gjort som vi alltid tidigare har gjort!
Så småningom bygger man upp förtroende och respekt för varandra. Det är viktigt att man talar samma språk och använder samma begrepp. Därför behöver man ge tid och resurser för det.
Frågor att utgå ifrån
I samtalen med daghemmet eller skolan kan den församlingsanställda ta reda på hur läsårets verksamhet ser ut och till exempel fråga:
- Kan vi samarbeta kring något av de temaområden daghemmet eller skolan satsar på i år?
- Kan vi i församlingen stå för någon del av projektet?
- Har vi personresurser eller sakkunskap som kan vara till hjälp?
- Vilka fokuseringar har man i olika årskurser?
- Hur kan vi samarbeta? Vilken korg gäller det? Vad betyder det i praktiken?
Verksamhetsplan och årsklocka
Daghemmens och skolornas verksamhet grundar sig på läroplanerna, beskrivs i verksamhetsplanerna och konkretiseras i läsårsplaneringen. I planeringen av läsåret använder man ofta någon form av årsklocka för läsåret och/eller för olika årskurser.
I läsårsplaneringen lyfter man i daghem och skolor fram prioriteringar och fokuseringar för ett visst år eller en viss period. Man kanske har ett tema för hela året eller ett projekt som pågår några år. Då kan det till exempel vara så att man firar vissa högtider ett år och andra ett annat år.
Församlingen kan också samarbeta med daghem och skolor då de utarbetar handböcker om åskådningsfostran och kulturläroplaner.
Exempel:
- Handbok för språklig, kulturell och åskådningsmässig medvetenhet inom småbarnspedagogiken och förskolan i Grankulla.
- Kulturernas festkalender, Esbo stad har gjort en festkalender som innefattar fester och högtider från många olika åskådningssamfund.
- Alla tvåspråkiga kulturläroplaner finns här.
Dels gäller det därför för församlingen att sätta sig in i daghemmens och skolornas verksamhetsberättelse och tyngdpunktsområden under läsåret. Dels gäller det att tillsammans med daghem och skolor göra en verksamhetsplan för samarbetet.
Samarbete under läsåret
Exempel på årsklockor som församlingar och kommuner gjort tillsammans:
Raisio
Under året kan man också komma överens om att besöka daghem och skolor för att berätta om olika högtider under kyrkoåret, Bibeläventyret, Psalmedaljeskoj.
- Vandringar, till exempel inför jul och påsk (korg 1 eller 3). Se Vandringar – viktiga och betydelsefulla
- Esbo stad och församling: Pedagogiska mål för jul och påsk
Samarbete i olika årskurser
I den grundläggande utbildningen har man ofta delat upp uppgifter, fester och utfärder årskursvis. Det är bra om den församlingsanställda till exempel vet att man i skolan kommit överens om att årskurs tre sköter lucia, medan årskurs sex får åka till Stafettkarnevalen.
Samarbetet underlättas också av att bygga upp ett långsiktigt samarbete årskursvis, till exempel så att man kommer överens om vilka teman man berättar om i olika årskurser.
- Välsignelse inför skolstart (inför förskolan eller årskurs 1)
- Information om konfirmandundervisning (årskurs 6-8)
- Undersökningar har visat att de unga beslutar sig för att delta/ inte delta i konfirmandundervisning ett par år innan det är aktuellt. Därför är det bra att redan i årskurs 6 eller 7 berätta om vad konfirmandundervisning är för att sedan i årskurs 8 berätta om anmälning, alternativ och andra konkreta frågor.
Samarbetsbricka
Det finns många möjligheter att samarbeta med skolor eller enskilda klasser eller grupper. Ofta har skolorna svårt att veta vad de kan önska sig, så en idé är att göra en ”samarbetsbricka” där du presenterar just det du kan erbjuda… Vilka teman kunde du tänka dig att undervisa om: kyrkoåret, högtider, etiska frågor…? Med vilka metoder känner du dig bekväm: drama, diskussion, vandringar, guidning…? Kan du bjuda in en grupp till kyrkan, församlingens utrymmen eller begravningsplatsen? Kan du bjuda in till församlingens jul-eller påskvandring? Kan ni presentera olika yrkesgrupper som arbetar i församlingen?
Tillsammans med lärarna kan du diskutera i vilken årskurs eller grupp det du kan erbjuda passar in. Ifall man flera år i rad har möjlighet att samarbeta med samma lärare och/eller liknande teman brukar samarbetet bli smidigare och slutresultatet också bättre. Kanske du kan föreslå att varje år komma och berätta till exempel om varför kristna firar påsk?
Vad finns det på din ”samarbetsbricka”?
